Att ta hand om dig själv

Livets berg- och dalbana

Livet kan ibland kännas som en berg- och dalbana. Det är naturligt att livet ibland är lätt, roligt och problemfritt, precis som att en till och från möter motgångar och svårigheter. Under tonårstiden kan en uppleva att det svänger extra mycket i humöret och bland känslorna, och en kan känna tvivel, sorg eller nedstämdhet utan att veta varför. Det är vanligt att till och från grubbla, men om du däremot upplever att du är ledsen och nedstämd en längre tid och tappar lust att göra sådant du annars brukar tycka är roligt, kan du ha fått en depression. Det kan även vara att du upplever att du inte klarar av skolan, att du sover dåligt och slutar vara med kompisar. Då behöver du söka hjälp.

Vanligt att grubbla och fundera

Under tonåren dyker ofta tankar upp som handlar om meningen med livet, döden och varför vår värld ser ut som den gör. Det är naturligt och en del av att börja bli mer medveten om hur livet är uppbyggt, men om du känner att du får svårigheter med dessa tankar kan det vara skönt att prata med en vuxen.

”Din hjärna mår bäst när den koncentrerar sig på en sak i taget.”

Fyll på med energi!

Att ta hand om dig själv kan vara något av det viktigaste du gör. Du och din kropp ska hålla hela livet och du behöver fylla på energibanken med jämna mellanrum. Du behöver därför avsätta tid för att göra roliga saker, umgås med familj och vänner, vila, meditera eller bara vara – utan att titta på mobilen eller någon skärm. Det kan ibland kännas som att en är effektiv när en gör flera olika saker samtidigt, men tyvärr så stämmer inte det. Din hjärna mår bäst när den koncentrerar sig på en sak i taget.

Sov på saken

En grundförutsättning för att må bra och för att lärandet ska fungera är att du får tillräckligt med sömn. Inne i hjärnan sitter hippocampus och hit kommer all information som du får under en dag. Under natten när du sover förs allt du har lärt dig till hjärnbarken för långtidslagring. Hjärnan bearbetar informationen och tar bort onödiga delar kring det du har lärt dig under dagen. Därför är sömnen mycket viktig för oss. När vi sover fortsätter hjärnan sitt arbete. Att sitta uppe och plugga en hel natt är alltså inte bra.

Lika viktigt är det att kunna slappna av och kunna ta det lugnt under dagen. Kan du inte slappna av, så behöver du träna på det, annars riskerar du att höja sin stressnivå och kopplingarna i hjärnan bryts ned. Ju fler kopplingar du har ju mer alert och snabb kommer din hjärna att bli och det blir lättare att fokusera.

Avslappning och att röra på sig

Om du rör på dig under dagen får du energi och blir pigg, men det blir även lättare att slappna av och vila. Se därför till att gå i trappor, cykla och få till träningspass i veckan. När du är fysiskt aktiv mår inte bara din kropp bättre – du hanterar stress lättare och din hjärna blir smartare och du bygger nya hjärnceller.

Ta egna beslut

Det är viktigt att göra sådant som du tycker är roligt och som känns meningsfullt, och som du själv valt utan påtryckningar från kompisar eller föräldrar. Att våga säga ifrån och stå emot grupptryck stärker både dig och andra, så känn efter ordentligt och var ärligt mot dig själv när du tar ett beslut.

Stress

Om du upplever stor stress kan det hjälpa att hitta bra rutiner i vardagen. Du behöver se till att du får tillräckligt med sömn (minst 8 timmar), att du avsätter tid för frukost varje dag, att du rör på dig och att du varvar ner före läggdags, utan skärmar. Vad funkar, vad funkar inte? Att ta hand om sig själv är alltid steg ett och det är svårt att hjälpa andra att må bra om du själv inte mår bra.

”När du får kontroll över vilken typ av stress du upplever blir det lättare att hantera den.”

Olika typer av stress

Vi kan inte stryka stress från vardagen, men vi kan bygga upp en motståndskraft. Det gäller att hantera stress på rätt sätt och inse att det finns flera olika sorters stress. När du får kontroll över vilken typ av stress du upplever blir det lättare att hantera den. Är du jäktad till bussen eller nervös inför en presentation inför klassen? Denna typ av stress är oftast ofarlig och går över relativt snabbt. Positiv stress, som du upplever innan du ska tala inför folk eller inför en match, kan till och med göra dig extra skärpt och alert. Om du däremot känner dig ständigt jagad av saker du inte hinner med eller är konstant orolig över något är stressen negativ och farlig för din hälsa. Lär gärna mer om de olika typerna av stress i avsnittet om Stresshantering i Del 1.

”Det är extra viktigt med vila, ledighet och att göra roliga saker de perioder när du upplever att du inte har tid för det - det är då du behöver det som mest!”

Lär dig prioritera

Ett annat sätt att minska stressen är att prioritera sina ”måsten”, läxor och aktiviteter. Vad är viktigast idag? Vad är viktigast denna vecka?

Be en vuxen om hjälp om det är svårt att prioritera. Försök att hitta fasta dagar och tider för läxor och skolarbeten. Och glöm inte att planera in tid för vila, meditation, ledighet och att göra roliga saker. Det är extra viktigt de perioder när du upplever att du inte har tid för det – det är då du behöver det som mest.

Prestation

Hög prestation och stress hänger ofta ihop. Många gånger tror omgivningen att en ungdom som presterar bra även mår bra, men det är inte alltid så. Tvärtom kan höga krav på sig själv och från andra skapa stress och psykisk ohälsa. Kom ihåg att det sällan är avgörande i livet att klara ett särskilt prov eller en tävling. Det finns många olika vägar att nå ett mål i livet och det kommer fler chanser. Och vissa saker i livet kanske bara behöver finnas för att det är roligt, inte för att du ska bli bäst inom det.

Du är unik precis som du är

När en är ung påverkas en ofta av den närmsta omgivningen, såsom kompisar, familjen och det en ser på sociala medier. Tänk på att många av de ideal som finns i samhället och i reklam inte är realistiska. Det kan handla om utseende, pengar, framgång och hur en ska vara. Tänk på att du är unik och du har rätt att vara dig själv, med dina styrkor och svagheter.

Källor

Tonåringar 13-18 år – 1177 Vårdguiden
Skolstress | Bris – Barnens Rätt i Samhället
Stötta ett barn med höga krav på sig själv | Bris – Barnens Rätt i Samhället


Tillbaka till uppdragen