Frågor & svar om psykisk hälsa

Att en person en lärt känna via sociala medier plötsligt ändrar ton och går från snäll till hotfull är tyvärr inte helt ovanligt, speciellt om hen ber om privata bilder. Det den här killen gör är inte bara väldigt fel och kränkande, utan också olagligt. Det är olagligt att sprida eller publicera bilder på någon annan utan den personens tillåtelse. Det är också olagligt att hota och utpressa någon för att få sin vilja igenom. Det är viktigt att du kommer ihåg att du inte har gjort något fel genom att skicka en bild. Ansvaret och felet ligger helt hos honom, som försöker tvinga dig att göra saker du inte vill. Han försöker skrämma dig, och förmodligen kommer han inte sprida bilden vidare, eftersom han själv har mycket att förlora på det.

Även om jag förstår att du blir rädd, så är det bra att visa för den här killen att du inte går på hans hot. Mitt råd är att vara tydlig med att det han gör är både fel och olagligt, att du sparat konversationerna och att du kommer polisanmäla honom om han någonsin kontaktar dig igen.

Därefter är det bra att ta bort och blockera honom, så att han inte får möjlighet att göra dig illa igen. Ifall du inte vill eller vågar ta en vuxen hemma till hjälp, vill jag råda dig till att berätta för en annan vuxen du gillar, har förtroende för eller i alla fall vill ge en chans. Du har inget att skämmas för, utan bara killen som hotar. Du ska inte behöva vara ensam med att hantera något som är jobbigt och svårt. Svåra och skrämmande händelser blir oftast lättare att hantera om vi har en trygg vuxen på vår sida, som vill lyssna och stötta.

Kom ihåg:

• Att du inte har gjort något fel genom att skicka en nakenbild.
• Att det är olagligt och fel att hota, utpressa eller sprida bilder på andra mot deras vilja.
• Att försöka vara tydlig tillbaka, blockera och se till att ta hjälp.
• Att svåra situationer oftast blir lättare att hantera med stöd av en trygg vuxen.
• Spar bevis på det som har hänt, genom t.ex. skärmdumpar på er konversation.

Källa: Bris

Det bästa du kan göra är att berätta för din kompis om din oro. Att visa att en ser och bryr sig är viktigt för att den som inte mår bra ska våga ta emot hjälp. Om din oro inte minskar ska du inte bära den själv. Berätta för din kompis att det finns vuxna att vända sig till för hjälp och stöd, det kan vara t.ex. skolkuratorn och skolsköterskan. Berätta också för dina föräldrar om hur det här påverkar dig, så att de kan stötta.

Källa: Bris

Det du kan göra för din kompis är att fortsätta vara en kompis. Däremot är det viktigt att du inte tar på dig för stort ansvar för din kompis mående. När en ung person mår dåligt är det alltid vuxnas ansvar att hjälpa.

Även om du inte har det stora ansvaret för hur din kompis mår, så är du ändå viktig. Du kan lyssna, visa att hen är viktig för dig och berätta att du bryr dig. Om du vill kan du föreslå att ni kan göra saker tillsammans som ni båda tycker om. Då kan din kompis få ny kraft, energi och vilja att må bra. Det är viktigt!

Peppa din kompis att ta hjälp av vuxna. Det är viktigt att din kompis får stöd och hjälp av en vuxen som är van vid att ge stöd till unga som skadar sig själva. Erbjud din kompis att följa med och prata med en vuxen. Det kan till exempel vara din kompis förälder eller en vuxen på skolan. Din kompis kan också få stöd av en kurator på Ungdomsmottagningen.

Du ska inte behöva bära på din oro ensam eller hålla din kompis mående som en hemlighet. Även om din kompis inte vill berätta för en vuxen eller inte vill att du berättar, så har du rätt att berätta ändå. Det kan kännas som att en sviker när en berättar vidare, men när det handlar om en sån här allvarlig sak är det inte att svika. Att du känner oro är en signal på att det här inte kan stanna mellan er.

Att berätta för en vuxen är ett viktigt första steg för att din kompis ska få det stöd hen behöver och har rätt till. Därför är det viktigt att lämna över ansvaret till en vuxen som kan ge din kompis stöd och hjälp. När du berättar för en vuxen visar du att du bryr dig om din kompis och vill att din kompis får hjälp så att hen kan börja må bättre igen.

Kom ihåg:

• Fortsätt vara kompis. Lyssna och visa att du bryr dig. Gör roliga saker tillsammans.
• Hjälp din kompis att få stöd av vuxna.
• När en kompis berättar allvarliga saker är det alltid rätt att be om hjälp.

Källa: Bris

Att ha en förälder som dricker mycket kan påverka en på flera olika sätt. Många får ta ett för stort ansvar hemma och för lite plats ges till ens egna behov. Det är aldrig ditt ansvar att ta hand om hemmet eller dina syskon. Det är inte heller ditt ansvar att se till att din pappa slutar dricka.

Du har rätt att få stöd och hjälp och det är viktigt att du berättar för en vuxen om hur du har det. En vuxen som dricker för mycket kan inte ta hand om sina barn och sig själv på ett tryggt och bra sätt. När det är så behöver andra vuxna hjälpa till.

Ibland kan det kännas som att en inte får berätta om det som händer hemma. Men du har alltid rätt att prata med en vuxen när du behöver det. Att berätta för en annan vuxen är inte att svika. Genom att berätta hjälper du både dig själv, dina syskon och din pappa. När andra får veta hur det är hemma hos dig kan hela familjen få det stöd ni behöver för att må bra och för att det ska funka hemma.

Du kan börja med att berätta om hur du har det för en vuxen i din närhet som du litar på. Till exempel en släkting, en kompis förälder, en idrottsledare eller en vuxen på skolan. Det är socialtjänsten som ger stöd till familjer där en förälder dricker för mycket. Du kan ringa socialtjänsten själv, eller be om att få hjälp med det.

Det kan kännas svårt att berätta för sin förälder att hen dricker för mycket. En kan känna sig rädd för att anklaga, göra föräldern ledsen eller arg. Men om du känner att du vill och det känns möjligt kan du prata med din pappa om hur det blir för dig när han dricker. Kom ihåg att det inte är ditt ansvar att se till att din pappa slutar dricka. Men kanske kan det kännas skönt att berätta för honom hur det känns för dig.

Kom ihåg:

• Du har inte ansvar för att ta hand om hemmet eller för en vuxens drickande.
• Berätta för en annan vuxen om hur du har det hemma. Det finns hjälp för hela familjen.
• Om det känns okej för dig, berätta för den vuxne om hur det blir för dig när hen dricker.

Källa: Bris

Du har rätt att känna dig trygg och må bra när du är i skolan. Den rättigheten har alla barn och unga. De vuxna som jobbar i skolan har ansvar för att få stopp på kränkningarna och göra allt för att det inte ska hända igen. Jag vet inte hur mycket skolan vet om det som du är med om där. För att vuxna ska få en chans att hjälpa dig behöver de få veta vad som har hänt och hur du känner och mår. Du ska inte behöva hantera den här situationen på egen hand, du har rätt att få hjälp och stöd.

Här är några tips på hur du kan få hjälp:

Prata med en vuxen hemma, berätta om kränkningarna i skolan och be om hjälp. Hen kan prata med en lärare eller skolans rektor och ställa krav på att skolan gör det de ska och ser till att du kan känna dig trygg.

Du kan också själv prata med en vuxen i skolan om du vill. Välj en vuxen som du själv tycker är klok och snäll; en lärare, kurator, skolsköterska eller rektor. Om du vill kan du ta med en kompis som stöd, om det känns tryggare för dig.

Om du pratar med en vuxen och sedan inte tycker att hen förstår eller hjälper dig tillräckligt bra, berätta igen för en annan vuxen. Olika vuxna lyssnar och hjälper till på olika sätt och ibland kan man behöva berätta flera gånger för att få bra hjälp.

Kom ihåg att ju mer du berättar för en vuxen om det du är med om och hur du känner, desto bättre kan hen förstå dig och veta hur hen ska hjälpa till.

Om du vill och vågar kan du också försöka att skydda dig själv när andra beter sig illa mot dig i skolan. Du kan prova att säga ifrån eller ignorera dem som kränker dig. Du kan visa att du är arg eller ledsen eller gå därifrån, till en plats som känns tryggare. Du kan prova dig fram till vad som känns bra för just dig.

Kom ihåg:

• Du har rätt att säga ifrån.
• Vuxna har ansvar för att hjälpa dig.
• Ju mer vuxna får veta, desto bättre chans får de att hjälpa till.

Källa: Bris

Det är vanligt att tycka att det är svårt att berätta om känslor och mående för andra. En kanske inte alls är van vid att prata om sig själv på det sättet och då är det inte konstigt att det känns knepigt att veta hur och vad en ska berätta.

En sak som är bra att tänka på är att ju mer du berättar, desto större möjlighet får den andra personen att förstå. Om du bara berättar litegrann kan den andra ha svårt att förstå på vilket sätt du behöver få stöd, så försök att berätta så mycket som möjligt om hur du känner och tänker. En kan ha fantasier och tankar kring hur det ska bli om en berättar. En kan tänka att den andra personen inte kommer att lyssna eller att något hemskt ska hända. Kom ihåg att bara för att du tänker en sak, betyder inte det att tanken är sann. Om du skulle känna att personen inte förstår eller stöttar dig på det sätt du vill, kan du säga det till hen. Kom gärna med egna förslag på hur du skulle vilja få hjälp. Vad skulle kännas hjälpsamt för just dig?

Du kan förbereda dig på vad du vill säga. Tänk igenom hur du ska berätta, vilka ord du vill använda. Det kan göra så att det känns lite lättare att berätta. Om du vill kan du börja med att skriva det du vill få sagt på ett papper och visa för personen, eller skicka ett meddelande.

Även om det känns svårt precis innan en börjar prata om det jobbiga, så känns det oftast som en lättnad efteråt. Kom ihåg att du inte behöver berätta allt på en gång, du kan ta det i din takt, utifrån vad som känns tryggt och bra för dig.

Tips på personer att berätta för och ta hjälp av är vuxna hemma, släktingar, lärare eller en kurator i skolan eller på ungdomsmottagningen.

Kom ihåg:

• Det kan kännas lättande och skönt att berätta.
• Förbered dig på vad och hur du vill berätta.
• Ju mer du berättar för andra, desto bättre kan de förstå dig.

Källa: Bris

När en själv eller någon kompis mår dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Många känner sig arga och irriterade, blir ledsna och oroliga eller är tröttare och har mycket mindre energi än tidigare. En kan också ha svårt att koncentrera sig och ofta ha ont i huvudet, magen eller mår illa och ha svårt för att sova. Kanske är det en tyckte var roligt förr inte så roligt längre.

Det är normalt att må dåligt ibland, det hör till livet. Oftast finns det en orsak till det, t.ex. sorg, motgångar eller besvikelser. Det kan även vara en kris som har med relationer att göra eller en period då mycket i livet händer och förändras.

Det som är viktigt att vara uppmärksam på är om en har ett förändrat beteende över en längre tid och att det påverkar vardagslivet på ett negativt sätt. Kanske har en slutat med det som en tidigare tyckte var roligt och en inte känner att något är meningsfullt längre. Det är också viktigt att vara uppmärksam på tankar som handlar om att skada en själv eller andra. Då är det viktigt att berätta för en kompis, förälder eller någon annan vuxen en känner sig trygg med för att få hjälp och stöd. Det är inget konstigt att be om hjälp, tvärtom. Det kan hjälpa en att förstå vad som sker i kroppen och hjälpa en att förstå sig själv bättre.

Det finns många olika orsaker till psykisk ohälsa. Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. En påfrestning kan vara stress, oro, ångest och sorg. Kom ihåg att även om en mår dåligt just nu behöver det inte betyda att det alltid kommer att kännas så.

Kom ihåg:

• Att söka hjälp, speciellt om du har mått dåligt under en längre tid.
• Att det kan finnas orsaker till att du mår så här, som det kan vara bra att prata med en vuxen om för att få hjälp att förstå och förändra.
• Att vuxna har ett ansvar att hjälpa dig.
• Att alla människor mår dåligt ibland – du är inte ensam och det finns hjälp att få.

Källa: Familjehjälpen, Trygg-Hansa

Som människor vill vi förstå oss själva och bli förstådda av andra. Vi är många som kan känna ett behov av att definiera vår sexualitet, att förstå vem, vilka eller vilket kön vi dras till. Men det är inte alltid lätt att tydligt fånga och förstå vad vi känner, vill och behöver. Känslor och behov kan variera med tiden, i takt med att vi utvecklas och förändras.

Attraktion, eller vilka vi blir kära i, kan växla under livets gång. Under vissa perioder kan vi uppleva en större dragning till tjejer, medan det under andra perioder är mer killar som fångar vårt intresse. Många personer kan också bli kära eller attraheras av både tjejer och killar. Andra har mer ett tydligt romantiskt eller sexuellt intresse för antingen killar eller tjejer, icke-binära eller transsexuella. En del upplever att det inte alls handlar om kön, utan att dom attraheras eller blir kära i personer, oavsett kön.

Det bästa sättet att ta reda på vad en känner och vill är att försöka ha ett öppet sinne, att ge det tid och prova sig fram. Just nu upplever du att du blir kär i tjejer. Kanske att den känslan kommer finnas kvar, eller så dyker det upp andra känslor och funderingar längre fram. Hur det än blir vill vi påminna dig om att inte ha bråttom, och att våga lita på att saker kommer att klarna lite mer med tiden.

Kom ihåg:

• Att känslor ofta förändras över tid.
• Att du inte behöver bestämma dig för vem, vilka eller vilket kön du dras till.
• Att försöka ha ett öppet sinne och prova dig fram.
• Att inte ha för bråttom, de flesta känner sig förvirrade i början men det brukar klarna med tiden.

Källa: Bris

I svåra stunder kan det kännas som att livet inte kommer bli bättre och att det inte finns någon lösning på ens problem. Det är inte ovanligt att tänka att döden kan vara ett sätt att slippa det som känns jobbigt och svårt. Att tänka på döden behöver inte alls betyda att en vill dö eller att en kommer att ta sitt liv.

Om du behåller dina jobbiga känslor och tankar för dig själv under en längre tid kan det vara svårt att på egen hand se en väg ut ur det jobbiga. Men döden är aldrig ett alternativ. Om du har svårt att själv ta dig ur det som känns jobbigt eller om du har planer på att ta ditt liv är det klokt och viktigt att be om hjälp.

Istället för att tänka på döden, kan du försöka tänka på vad du behöver för att vilja och orka leva. Vad behöver förändras i ditt liv för att du ska kunna må bättre?

Försök fokusera på sånt som du gillar eller som gör att du glömmer de tunga tankarna ett tag. Det kan till exempel vara att umgås med en kompis eller ett husdjur, spela, träna eller lyssna på musik. Fundera på vad som kan hjälpa just dig, gör en lista till dig själv och försök att göra några av de sakerna varje dag för att få mer ork.

Du har rätt att få stöd och hjälp för att börja må bättre igen. Det finns alltid hjälp och stöd att få. Ingen ska behöva klara av jobbiga saker helt på egen hand. När du vågar ta steget att be om hjälp får andra möjlighet att visa att det finns vägar bort från det jobbiga. Du behöver inte orka själv, det finns andra som kan orka åt dig.

Du väljer själv vilken vuxen som känns bäst att börja att prata med. Det kan vara en förälder, en lärare, idrottsledare, skolkuratorn eller någon annan vuxen i din närhet som du litar på.

Kom ihåg:

• Fundera på vad som behöver förändras i ditt liv för att du ska kunna börja må bättre.
• Gör saker som du gillar och mår bra av.
• Be om hjälp, du behöver inte vara ensam och orka själv. Det finns vuxna som vill och kan hjälpa dig.

Källa: Bris

Att göra sig själv illa kan vara ett sätt att försöka hantera det som gör ont, när vi inte känner till andra lösningar. Men även om självskada kan upplevas som en tröst i stunden, så är det aldrig en lösning. Det jobbiga kommer alltid tillbaka och gör att ens mående förvärras med tiden. Genom att skada dig skickar du en signal till dig själv om att du inte förtjänar bättre än så. Det leder i längden till mer otrygghet, orättvisa tankar om dig själv och dåligt mående. För att må bra behöver vi öva på att ta hand om, vara snälla och förlåtande mot oss själva.

Vid självskada är det viktigt att bryta vanan så tidigt som möjligt. Vanan blir snabbt ett beroende och något du känner att du måste göra för att känna dig lugn. Ett första steg till att sluta självskada är att göra dig av med det du skadar dig själv med. Det kan vara hjälpsamt att försöka flytta fokus till något annat och hitta andra sätt att hantera det som är jobbigt. Det kan handla om att gå ut och gå en stund, ta en dusch, se på en serie/film, ringa en kompis, prata med en vuxen eller något annat som passar just dig. Många upplever att det hjälper att skriva ner sina tankar och känslor, rita/måla, eller lyssna på musik. Att bryta vanan kan till en början vara svårt, men kommer kännas lättare med tiden.

När vi mår dåligt är det viktigt att inte bli för ensamma med det som är jobbigt. Om vi håller svåra tankar och känslor för oss själva så riskerar de att växa på hög i huvudet, bröstet eller magen. Vi människor behöver ju varandra för att må bra. Det finns förmodligen orsaker till att du mår dåligt, men som ibland kan vara svåra att få syn på själv. Genom att förstå orsakerna till vårt mående kan vi också hitta lösningar och förändringar. Därför är det bra att ta stöd av en trygg och bra vuxen. Då kan ni tillsammans försöka förstå vad ditt dåliga mående beror på och vad du kan behöva för att må bättre.

Kom ihåg:

• Att grunden för att må bra är att vara snäll mot sig själv.
• Att självskada i längden gör att en person mår sämre.
• Att det kan finnas orsaker till att du mår så här, som det kan vara bra att få hjälp att förstå och förändra.
• Att det är viktigt att få hjälp med andra sätt att hantera sina känslor på än att göra sig illa.

Källa: Bris

Du har rätt att få hjälp om du mår dåligt eller undrar något om ditt mående. Det är inget konstigt att be om hjälp, tvärtom. Oftast känns det skönt att få prata med någon vuxen, och det finns många som både kan och vill hjälpa dig.

Du kan börja med att vända dig till en vuxen du litar på. Det kan t.ex. vara en förälder eller annan familjemedlem, en idrottsledare eller någon på skolan, t.ex. en lärare eller personalen på Elevhälsan. Du kan även kontakta Ungdomsmottagningen och i vissa fall ta kontakt med BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) på egen hand. Tänk på att även din husläkare eller annan vårdpersonal på Vårdcentralen kan hjälpa dig och hänvisa dig vidare till rätt hjälp.

Här kan du läsa om Ungdomsmottagningen:

UMO

Här kan du läsa om BUP:

Bup, barn- och ungdomspsykiatrin – Umo

Bup, barn- och ungdomspsykiatrin – 1177 Vårdguiden

Här kan du läsa mer om vart du kan vända dig för att få stöd:

När du har jobbiga känslor och tankar kring dig själv har du rätt att bli lyssnad på och att få stöd. Detta är inget som du ska behöva ha som en hemlighet och lösa på egen hand. Prata med och ta hjälp av en klok vuxen hemma eller i skolan. Berätta så mycket du vill och kan om hur du tänker och hur du mår, så att en vuxen kan förstå och få en chans att hjälpa dig.

Det är vanligt att jämföra sig med andra, det gör vi alla då och då. Det som kan vara besvärligt med det, är att en ofta har lätt att se bra saker hos andra, men svårare att se det som är fint och bra med en själv. En kan ha en bild av sig själv som är helt fel, som inte stämmer med verkligheten. Kom ihåg att dina tankar är just tankar, det du tänker behöver inte vara sant och andra behöver inte alls tänka negativt om dig för att du gör det. Andra kan ha en annan bild av dig och kanske skulle beskriva dig på ett helt annat sätt. Försök att utmana de negativa tankarna när de kommer, är tanken verkligen sann eller kommer den från den felaktiga bilden av dig själv?

Försök att leta efter saker som du gillar med dig själv, både på insidan och utsidan. Vad tycker du om hos dig själv? När mår du och din kropp som bäst? Hur skulle en vän beskriva dig? Du ska inte behöva ändra på dig själv eller på din kropp, istället handlar det om att leta efter och få fatt i det en gillar med sig själv och att acceptera det en tycker mindre om.

Kom ihåg:

• Det negativa du tänker om dig själv behöver inte vara sant.
• Leta efter saker som du tycker om med dig själv.
• Prata med och ta hjälp av en vuxen.

Källa: Bris

Det är vanligt att tänka att det är ens eget fel när en blir utsatt för våld. Men det är aldrig ditt fel. Vad du än gör och vad du än säger får din förälder aldrig göra dig illa. Det är alltid den vuxnas ansvar att lösa konflikter på ett tryggt och bra sätt. Det är också alltid vuxnas ansvar att inte använda våld och att se till att det är tryggt för alla hemma.

När ens förälder slår och knuffar, eller gör en illa på andra sätt, behöver andra vuxna hjälpa till att sätta stopp för det. För att du ska få hjälp och stöd och för att det ska kunna bli en förändring är det viktigt att du berättar för en vuxen utanför din familj om hur du har det. Den du berättar för kan hjälpa dig att få mer stöd. Fundera över vilken vuxen det skulle kännas lättast att berätta för. Det kan vara en lärare i skolan, skolkuratorn eller någon annan vuxen du litar på.

Din mamma kan också få stöd och hjälp med att förändra sitt beteende. Den som gör andra illa behöver få hjälp, även om hen inte förstår det själv. Det kan kännas svårt och läskigt att berätta att en blir utsatt för våld. En del kan känna sig rädda för hur andra ska reagera eller för att det kommer bli värre om en berättar. En del skäms eller är oroliga för att inte bli lyssnade på.

Det kan kännas extra svårt att berätta när det är ens förälder som utsätter en. Då kan en känna sig rädd för att göra föräldern besviken. Även om det skulle vara så att din mamma säger förlåt, hotar dig eller säger att det ska vara en hemlighet så har du rätt att berätta. Hemligheter som gör att du mår dåligt ska du aldrig behöva hålla för dig själv.

Det finns flera sätt att berätta på. Ibland kan det kännas lättare att skriva än att berätta ansikte mot ansikte. Välj det sätt som känns bäst för dig. Genom att berätta lämnar du över ansvaret till den vuxna.

Det är socialtjänsten som ska hjälpa och skydda barn som är utsatta för våld i sitt hem. Den vuxna som du väljer att berätta för kan hjälpa dig att få kontakt med socialtjänsten. Du kan också prata direkt med socialtjänsten själv.

Kom ihåg:

• Det är aldrig ditt fel att du blir utsatt för våld.
• En vuxen som utsätter ett barn för våld begår ett brott.
• Du har rätt att känna dig trygg.
• Berätta för en vuxen som du har förtroende för.
• Du har rätt att berätta även om din förälder säger att du inte får.

Källa: Bris