Att vara tonåring

I tonåren går man från att vara barn till att bli vuxen och det finns både skillnader och likheter i hur och när en tonåring utvecklas. En söker sin identitet och provar sig fram till vem en är och hur en vill vara. Det kan kännas som att livet pendlar snabbt, mellan fantastiskt kul och fruktansvärt jobbigt. De tankar och känslor en har kan ibland ta upp hela ens tid.

Tonåringar tränar sig på att bli vuxna. En söker sin roll och plats i samhället och testar olika lösningar när det gäller ens identitet och livsstil. En del behöver prova mer än andra för att lära sig hur en är, vilka behov en har och hur en vill vara. Och det är helt naturligt.

En önskan att vara som alla andra kan vara stark. Det kan till exempel kännas pinsamt att vara mycket längre eller kortare än andra i samma ålder eller inte ha samma kläder eller saker som kompisarna har. Att vilja likna andra i samma ålder är ett sätt att känna tillhörighet men det är också viktigt att anpassningen inte går till överdrift och att en gör saker en inte vill eller utsätter sig för risker som är svåra att hantera. För vissa är det dock tvärtom, det är viktigt att sticka ut och att inte vara som alla andra.

Hur en ser på sig själv varierar

Det kan variera mycket hur en ser på sig själv. Det kan också variera från en period till en annan. Ibland känns självkänslan stark men det är också vanligt att känna sig sårbar och dålig på allt. Många tonåringar sätter hög press på sig själva och känner också press från andra i omgivningen som exempelvis från föräldrar. Att sträva efter att vara bäst eller lyckad i alla sammanhang och jämföra sig med andra hela tiden är orimligt och kan skapa mycket stress. Det kan till exempel handla om skolan, betyg, kompisar, utseende och fritidsaktiviteter. Det finns en stor risk att en börjar må psykisk dåligt om en pressar sig för hårt.

Tonårshjärnan

Som tonåring kan det vara bra att ha med sig vetskapen om att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän vid 25 års ålder.

Områden i hjärnan som har med lust och spänning att göra är extra aktiverade när man är ung. Det kan förklara att en vågar ta större risker, till exempel att pröva det som är nytt och okänt eller att ta kontakt med andra människor. Det påverkar sådant som har att göra med att bedöma risker, att kunna styra och kontrollera impulser och att kunna bedöma vilka konsekvenser något kommer att ha på lång sikt. Olika delar i hjärnan utvecklas i olika takt och den är extra känslig för påverkan, till exempel från jämnåriga kompisar. Detta kan vara både bra och dåligt, men det är negativt om det innebär att en gör sådant en inte vill göra eller om det är farligt eller brottsligt.

Det är därför viktigt att fundera på vem du vill vara och vad som är viktigt för dig. Att jobba med din självkänsla och förstå vilka värderingar som är viktiga för dig kan hjälpa dig att stå emot påtryckningar från omgivningen. Att våga säga nej till sådant som du inte vill göra stärker dig och andra i din omgivning, och du kan då alltid känna dig trygg med att dina beslut alltid är dina egna.

Tonårskroppen

Att bli äldre och utvecklas kan kännas både bra och dåligt. Det kan upplevas skönt att få känna sig stor och få ta egna beslut, men det kan också vara jobbigt att kroppen blir annorlunda och att försöka hitta sin egen identitet.

I tonåren kommer en i puberteten och kroppen förändras mycket. Förändringarna kan kännas spännande, men det kan också vara svårt att känna igen sig i sin kropp. Många blir mer uppmärksamma på vad som händer i kroppen och undrar mycket över vad som är normalt och inte.

Har du många frågor kring vad som händer i kroppen kan du vända dig till en ungdomsmottagning eller elevhälsan på skolan. De är vana att svara på den typen av frågor.

Sömnen och kosten

I puberteten blir det en omställning i kroppen som gör att en behöver mer sömn och vill sova längre. Det handlar bland annat om hormoner och om att vanorna ändras, till exempel att en är mer med kompisar eller spelar dataspel. Det är viktigt att tänka på att få tillräckligt med sömn, speciellt på vardagarna, för att orka med skolan och aktiviteter på fritiden. Att ofta vara uppe länge på nätterna kan på sikt ge stora sömnproblem.

En del tonåringar hoppar över frukosten för att exempelvis kunna sova längre, men för att du ska orka koncentrera dig i skolan är det viktigt att äta frukost. Den ger dig energi och gör det lättare att koncentrera dig och arbeta i skolan. Tänk också på att om du tränar mycket är det extra viktigt att få gott om näring för att orka.

På UMO.se finns information om vad som är bra mat.

Hos Livsmedelsverket kan du läsa om bra mat för tonåringar.

Ibland kan det vara svårt som tonåring att förhålla sig till mat, till exempel att en låter bli att äta eller tränar väldigt mycket för att inte gå upp i vikt. Är det så är det viktigt att får stöd och hjälp tidigt. Under Råd och stöd – Hit kan du vända dig finns hjälp att få hos bland annat Tilia och Ätstörningsjouren.

En tonårings tankar

Det är inte bara det fysiska som förändras utan även det mentala och hur en tänker, gör och känner förändras. Tänkandet utvecklas mycket och en kan fundera, resonera och analysera väldigt mycket. En del känner sig osårbara och som de kan genomskåda världen, men det är också vanligt att känna sig utsatt, osäker och självkritisk. Ju längre in i tonåren en kommer desto lättare blir det att förhålla sig till att det inte alltid är självklart vad som är rätt eller fel, kunna jämföra olika alternativ med varandra, mer förstå konsekvenser och analysera samband.

Det är vanligt att ha funderingar kring livet, om framtiden och om vilken plats en själv har i tillvaron. Många funderar också mycket på kompisar, skolan, kroppen, kärlek och framtiden. Det är heller inte ovanligt att en ifrågasätter sina föräldrar och andra vuxna, och det kan medföra en hel del bråk. Det är naturligt och en del i förberedelsen att klara sig själv i livet framöver.

Att undra över sin egen identitet, meningen med livet eller känna sig ledsen utan anledning är inte konstigt, snarare väldigt vanligt. Det är en naturlig del av livet att ibland känna tvivel, att humöret svänger, att en grubblar och känner sig sorgsen eller nedstämd. Även om det just då kan kännas väldigt jobbigt.

Viktigt att sätta ord på känslor

När en fastnar i vissa funderingar och tankar, särskilt om de är tunga och jobbiga, är det bra att få prata av sig. Det är viktigt att få sätta ord på sina känslor, men också hitta sina egna sätt att hantera sådant som är svårt nu och senare i livet. Stora, tunga frågor kan vara skrämmande och få en att tvivla på sin egen hälsa och undra om man är normal. Det kan vara funderingar om alltifrån pubertet och fysiska förändringar till självkänsla och rädsla för framtiden. Du har rätt att må bra här och nu. Ett bra samtal där du får prata till punkt kan ibland vara det som behövs för att komma ur en ond cirkel av jobbiga tankar.

Det är extra viktigt att söka hjälp om en till exempel tappar lusten att göra sådant en normalt tycker är roligt, inte klarar av skolan, sover och äter dåligt och slutar vara med kompisar.

Vanliga tankar i tonåren:

  • Hur vet jag att jag har hittat mig själv?
  • Vad är meningen med livet?
  • Det känns som att jag inte vet vem jag är längre.
  • När ska jag dö?
  • Varför passar jag inte in?
  • Jag känner mig osynlig.
  • Varför oroar jag mig så mycket?

Under Råd och stöd – Hit kan du vända dig kan du hitta vägar om du behöver stöd, t.ex. hos Mind eller Bris.

Relationer

För många är kompisar väldigt viktiga. En mår bra av att vara med vänner och att känna tillhörighet med andra. Det kan till och med vara så att en hellre hänger tillsammans med kompisar än med sin familj. Det finns självklart också tonåringar som inte känner ett behov av att vara med kompisar och som trivs att vara själva. En behöver heller inte alltid träffas för att umgås. Ibland kan en umgås via datorer och mobiltelefoner.

Men att inte ha en kompis, att inte ha någon på rasten att vara med eller att vara mobbad är mycket svårt. Det är vanligt att en inte vill berätta om det eftersom en kanske skäms eller är rädd. Föräldrar, andra och personal i skolan har ett väldigt stort ansvar i att upptäcka och agera om någon är utsatt och direkt göra någonting åt det. En kan alltid vända sig till elevhälsan på skolan eller en ungdomsmottagning för stöd. En kan också ringa, chatta eller mejla till Bris som är vana att prata med ungdomar med olika typer av funderingar och problem.

Internet och sociala medier

För tonåringar är internet, datorspel och sociala medier många gånger en del av livet. Det är där en har sina vänner, knyter nya kontaktar och lär sig mer om saker. Men det kan vara svårt att sätta gränser för hur mycket en ska använda internet, spela spel eller använda sociala medier. Vissa är också uppkopplade sent på nätterna vilket minskar energin på dagarna och kan leda till sömnproblem.

Sociala medier är ofta kul och ett sätt att hålla kontakt och hänga med. Men det kan också vara stressande att jaga ”likes” och jämföra sig med andra. Många en följer kan upplevas ha ett perfekt liv som en själv strävar efter men som kan vara omöjligt att uppnå. Då det sällan ser ut i verkligheten som det gör på en bild eller i en video.

  • Koppla ifrån, stäng av mobilen.
  • Avfölj sådant som får dig att må dåligt.
  • Lägg mobilen i ett annat rum under natten.
  • Umgås med personer som ger dig energi.
  • Identifiera värderingar som är viktiga för dig.

Mät gärna din skärmtid för att förstå hur mycket av din tid som läggs på sociala medier.

Källor

1177 Vårdguiden, nationella redaktionen – www.1177.se
Bris – www.bris.se


Tillbaka till uppdragen