Hjärnan vill repetera, repetera, repetera

Att repetera är fantastiskt! Du får återhämta dig och göra saker du redan kan och känna att du bemästrar något. Hjärnan mår bra av repetition. Den känner igen sig och belönar dig för att du redan kan uppgiften. Så passa på – vila i din repetition.

För att du ska minnas något bestående så krävs upprepning med jämna mellanrum. Om du ska ha kvar de nya kopplingarna i hjärnan måste du alltså använda dem. Hur går detta till i praktiken? Jo, har du lärt dig något nytt så ska du upprepa detta redan efter 10 minuter och sedan efter ett dygn, en vecka och en månad. Anledningen till att du måste upprepa den nya kunskapen kontinuerligt är för att du glömmer det du har lärt dig snabbast de närmaste 30 minuterna. Efter ett par dagar minns du bara ca 20 % av det du lärt dig, om du inte aktivt arbetar med att komma ihåg och tränar på den nya kunskapen. Samma sak gäller om du skall lära dig faktakunskap eller någon ny färdighet. Oavsett måste kunskapen lagras i hjärnan för att vid ett senare tillfälle kunna användas.

När du upplever något förändras kopplingarna mellan nervcellerna. Om du använder dina kunskaper blir förändringarna bestående: ett minne är skapat. Människor som är nyfikna och vill lära mer har ofta goda erfarenheter av lärande. Deras belöningssystem driver dem till nya erfarenheter och den inre motivationen är hög. De flesta förändringarna försvinner efter en stund om de inte utnyttjas och används. Om du däremot använder eller utövar din kunskap blir förändringarna mer bestående

Till slut kan du bli proffs på själva processen. Det hänger ihop med att du har lärt dig någonting nytt och hittat kärnan. Man kan kalla det ”minnet av framtiden”. När du repeterar påminner känslan dig om någonting som redan har hänt, du känner igen dig. Då kan du vara säker på att det du håller på med kommer att gå bra. Personer som blir extremt skickliga på någonting, som har skapat flera stora företag eller slagit världsrekord inom idrott har ett väl utvecklat minne av framtiden. När de börjar med en ny utmaning tror de redan att de har klarat den!

Hjärnan väger bara ett och ett halvt kilo. För att få plats med så mycket som möjligt ligger hjärnbarken veckad. En smart lösning för en begränsad volym. Hjärnan består av nervceller (kallas även hjärnceller eller neuron), kemiska substanser och elektriska impulser. Du har omkring 86 miljarder nervceller och varje nervcell är sammankopplad med i ca 1 000 andra nervceller. Dessa förbinds med hundra biljoner synapser (kopplingar).

Varje nervcell har axoner och dendriter. Kablar som har till uppgift att skicka och ta emot information från andra nervceller. Axonerna skickar information och dendriterna tar emot information. För att dina nervceller i din hjärna ska kunna kommunicera med varandra bildar axoner och dendriter hundratusentals förgreningar och varje förgrening slutar i en synaps.

I ett elektronmikroskop går det att se hur elektriska nervimpulser skickar tanken ut i synapsen, där det frigörs kemiska signalsubstanser som flyger över ett litet mellanrum och fastnar på nästa nervcell. När det blir tillräckligt många signalsubstanser på nervcellens receptorer, utlöses en ny elektrisk impuls som vandrar till den mottagande nervcellens cellkropp. Tanken är framme!

Det är tillgången på signalsubstanser i axonet och antalet receptorer i den mottagande dendriten som avgör hur snabbt informationen överförs från nervcell till nervcell. Axonen omges också av myelin, små fettklumpar som isolerar nervbanorna (ungefär som plasten skyddar metalltrådarna i din laddarsladd till telefonen). Ju bättre isolering desto snabbare skickas informationen mellan nervcellerna.

Detta betyder att ju mer du använder dina kunskaper och färdigheter desto snabbare går kopplingarna. Du får djupare och djupare spår i din hjärnbark. Man har samtidigt kunnat se det omvända, att om du inte använder kopplingarna på ett tag så tillbakabildas de. Ett exempel på detta är när du tränar in fågelläten eller vilda blommors namn inför biologiprovet. Du kan alla dagen innan provet. Men sedan, när våren kommer och du står i naturen och lyssnar på fåglar och ser blommorna är det alltid några du har glömt, som du får ta dig tid att repetera.

För att spåren som repetitionen gör ska bli djupa är det viktigt att engagera så många sinnen som möjligt vid lärandetillfället. Ju fler sinnen som är involverade när du lär dig något desto bättre minns du. Anledningen till detta är, som vi beskrev tidigare i stycket om hjärnans kapacitet, att arbetsminnet normalt kan hålla reda på ungefär sju informationsenheter samtidigt såsom ett telefonnummer. Det intressanta är att det tycks finnas mer än ett arbetsminne. Man kan skilja på ett arbetsminne för hörseln och ett för synen. De verkar fungera oberoende av varandra och man kan belasta vart och ett samtidigt med ungefär sju informationsenheter. Öppna upp för fler sinnen och det blir mycket lättare för dig att minnas!

Hur får man det att fastna då? Use it or lose it!  Har du varit på en lektion och inte vill glömma något, gör så här:

• Repetera kunskapen i samma stund som du lämnar klassrummet.
• Repetera i huvudet hela vägen hem. Ännu bättre är om du återberättar högt för dig själv eller berättar om föreläsningen för en kompis eller familjemedlem (ja, hunden går bra).
• Därefter behöver du repetera ytterligare en gång till efter en timme och därefter med lite längre intervaller.