Vi använder känslor varje dag. Ändå är de svåra att prata om. Varför är det så? Tänk om vi hade samma skolning av känslor som vi har när vi lär oss att tänka och läsa. När vi tränar läsning börjar vi med att lära oss alfabetet och med bokstävernas hjälp formar vi ord. När vi tänker och talar med varandra använder vi ord.
Men ibland räcker inte orden till när vi ska förmedla känslor och det kan bli svårt att beskriva vad vi känner. Vi behöver därför ett ”känslornas alfabet”. Ett system för benämning av känslor. Genom att utöka vårt ordförråd kan det blir lättare att uttrycka vad vi känner. Tänk på att alla sätt att beskriva känslor är bra, det gör inget om det blir fel – det är viktigare att försöka förklara än att inte förklara alls.
Här är ord som kan hjälpa till att beskriva några av våra vanligaste känslor. Det kan underlätta om en vill beskriva sina känslor men har svårt att hitta ord för dem, eller om det är svårt att komma på vilka känslor vi faktiskt har och känner:
Variationer: Glad, lycka, nöjdhet, entusiasm, upprymdhet, skratt, förtjusning, extas, lust, nöje, lättnad, skojig, munter, triumf, hänförd, eufori.
Hur brukar denna känsla kännas? När en känner glädje känner en sig glad, energisk och aktiv, vill fnissa och skratta, känner sig varm.
Hur brukar denna känsla uttryckas? När en uttrycker glädje ser en glad, öppen och strålande ut, en delar med sig av glädjen, säger positiva saker, låter entusiastisk och är pratsam.
Variationer: Ilska, olust, vrede, våldsamhet, upprördhet, irritation, arg, bitter, får utbrott, grymhet och destruktivitet.
Hur brukar denna känsla kännas? När en känner ilska känner en sig arg och upprörd, spänd och orolig, vill gråta och det kan kännas som att allt blir svart. Det kan kännas som att en är nära att explodera och att en behöver göra något med kroppen.
Hur brukar denna känsla uttryckas? När man uttrycker ilska får en ett argt och surt ansiktsuttryck, vill skälla och kritisera, klaga och vara sarkastisk, rusa ut ur rummet och undvika kontakt.
Variationer: Passion, medkänsla, upprymdhet, längtan, beundran, attraktion, ömhet, värme, sentimental, sympati, bry sig om, begär.
Hur brukar denna känsla kännas? När en känner kärlek känner en sig upprymd och energisk, känner självförtroende och vill vara nära. Det kan kännas varmt i kroppen och att en vill andra väl.
Hur brukar denna känsla uttryckas? När en uttrycker kärlek delar en gärna sina känslor, vill uppleva saker ihop, ser varandra i ögonen. En kan vilja kramas, vara nära och vilja hålla om varandra.
Variationer: Sorg, sårad, deprimerad, försummad, dyster, ensamhet, missnöje, melankolisk, hopplöshet, förtvivlan.
Hur brukar denna känsla kännas? När en känner ledsamhet känner en sig sliten och orkeslös, vill gråta, blir lätt yr och får en klump i halsen. En kan känna sig matt, att en inte vill göra någonting alls och att allt känns mörkt och hopplöst.
Hur brukar denna känsla uttryckas? När man uttrycker ledsamhet har man ett ledset uttryck, rör sig långsamt, tittar ner i marken, vill sitta eller ligga still, undviker sociala kontakter.
Variationer: Chock, obehag, skräck, fasa, fruktan, panik, ångest, nervositet, oro, spänning, terror, ängslan.
Hur brukar denna känsla kännas? När en känner rädsla flackar en med blicken, får andnöd, spänner musklerna, skakar, skälver, svettas. En kan även känna sig paralyserad och handlingsförlamad.
Hur brukar denna känsla uttryckas? När en uttrycker rädsla talar en nervöst, ber om hjälp, gömmer sig, flyr från situationen, stirrar tomt, blir mållös, gråter. En kan även bli stel av skräck och få svårt att agera.
Variationer: Förnedring, klander, generad, straff, skuld, ånger, pinsamhet, förlägenhet, förkrossad, dåligt samvete.
Hur brukar denna känsla kännas? När en känner skam kan en ha ont i magen, rodnar, känner skräck, vill gömma sig och får kvävningskänslor.
Hur brukar denna känsla uttryckas? När en uttrycker skam ber en ofta om ursäkt, försöker reparera skadan, har en säckig kroppshållning, drar sig undan och försöker kompensera.
”Genom att träna på att förstå känslor ökar vi förmågan att samarbeta med andra människor. Det är det
mänskligaste vi har, det är vår superkraft”
Linda Bellvik
Pedagog och grundare av Hjärnberikad
Ulrika Ahlqvist
Pedagog och grundare av Hjärnberikad
Alexandra Björnsson
Barnens försäkringsexpert Trygg-Hansa
Personalvetare och rehabiliteringsspecialist
Terese Isaksson
Projektledare Trygg-Hansa
Folkhälsovetare