När du lär dig nya saker stimuleras hjärnan och fler kopplingar, så kallade synapser, bildas blixtsnabbt. Lärandet sätter igång en väldig reaktion i din hjärna. Man kan säga att vi är programmerade att alltid vilja lära mer och att vara nyfikna. Nyfikenheten är en enorm drivkraft. Tillsammans med din motivation och med hjälp av dina känslor ligger den till grund för allt lärande.
Ända sedan vårt ursprung har människan varit undrande, frågvis och törstat efter kunskap. Varför är det så viktigt? Det driver oss framåt. Annars hade vi varit nöjda och suttit still utan nya infall och uppfinningar. Det hade avbrutit mänsklighetens utveckling.
Det bildas synapser supersnabbt. En avbildning av hjärnan visar att kopplingar bildas på enstaka minuter när vi lär nytt. Men det visar också hur snabbt de försvinner om du inte repeterar dem. Du får lära dig mer om hur viktigt det är med repetition på platsen Återhämtning.
När du ska lära dig något så underlättar det om du vill och känner för att lära dig det. Din motivation ligger i djupa strukturer i hjärnan och styrs bland annat av signalsubstansen dopamin. Dopaminet har stor betydelse när du känner dig stark, oövervinnlig och optimistisk. Den hjälper dig att bli fantasifull, kreativ och exalterad. Den är också viktig vid inlärning. Dopamin ser till att du kommer ihåg hur nöjd du var den gången det gick bra och att du lärde dig någonting och den håller nyfikenheten vid liv.
Det finns inre och yttre motivation. Den inre motivationen drivs av dina mål, värderingar och intressen. Den yttre motivationen däremot drivs av andra människors förväntningar, pengar, beröm och betyg. Vid framgångsrikt lärande är den inre motivationen mer långsiktig. Den gör att du har ett intresse av kunskapen du precis lärt dig och förstår värdet av den. Det här kommer du få lära dig mer om på platsen Sinne, som handlar om att ta egna beslut.
“Känner du kontroll, nyfikenhet och glädje kring ett område gör det att du värderar innehållet och lärandet högre.”
![]()
När du ska lära dig något nytt eller fördjupa dina kunskaper inom något ämne så spelar dina känslor en väldigt stor roll. Känner du kontroll, nyfikenhet och glädje kring ett område gör det att du värderar innehållet och lärandet högre. Det blir ofta en positiv spiral som leder till att du vill lära dig ännu mer om samma sak. Det som händer när detta sker är att hjärnans belöningssystem sätter i gång och du får ”må bra”-känslor, du känner att du har lyckats.
Lite mer problematiskt blir det om du har känslan av ett misslyckande kring ditt lärande, att du känner dig dålig på någonting. Då kan rädsla och ångest ta över så fort det är dags att ta tag i uppgiften. När detta händer så spelar amygdala och signalsubstansen noradrenalin dig ett spratt. De kan nämligen ge dig hjärnsläpp! Dessa har till uppgift att göra dig uppmärksam på faror och hot och tar gärna över situationen från din lite smartare hjärna – de kan helt koppla bort frontalloben ett ögonblick.
Ett klassiskt exempel på detta är prestationsångesten inför ett matteprov eller en anställningsintervju när du glömmer allt du kunde dagen innan. I inlärningssituationer kallas detta just för hjärnsläpp, och det är amygdala som tolkar stressen som ett hot mot ditt liv. Det är samma reaktion som räddar ditt liv då du glömde se dig om vid övergångsstället och snabbt hoppar undan för bilen – stresspåslaget gör att hjärnan släpper allt och enbart fokuserar på att överleva.
Synaps - Kopplingen där hjärncellerna får kontakt med varandra. |
Amygdala - Fungerar som en larmcentral. Den ser till att vi reagerar på faror och hot. |
Frontallob - Ett område i pannan där vi har centrat för de exekutiva funktionerna. Här planerar vi för framtiden och här sitter vår koncentrationsförmåga. |