Olika typer av minnen

Det finns två sorters minne – arbetsminnet och långtidsminnet. Dessa två minnen samspelar när du lär dig något nytt.

Arbetsminnet är den minnesfunktion som håller koll på aktuell information just när du behöver den. Arbetsminnet används bland annat när du ska:

•     Komma ihåg instruktioner tills du slutfört dem.
•     Hålla viktig information i huvudet medan du löser problem.
•     Komma ihåg vad du ska göra härnäst.
•     Komma ihåg vad som nyss sagts, till exempel början på en lång mening.
•     Planera och organisera, allt från att laga mat till att studera.

Arbetsminnet sammanfaller till stor del med koncentrationen. Detta gäller särskilt vid riktad koncentration, det vill säga då du bestämt dig för att koncentrera dig på något. På cellnivå går det inte att skilja koncentrationsförmåga från arbetsminnet. Annorlunda uttryckt används arbetsminnet för att du ska komma ihåg vad det är du ska koncentrera dig på. Det är också till stor del arbetsminnet som används då du löser problem. Dessutom har arbetsminnet betydelse för lagringen av långtidsminnen.

Långtidsminnet lagrar information, fakta, regler, namn och händelser du varit med om. Här lagras med andra ord den ”klassiska skolkunskapen”.

En grundförutsättning för att lärandet ska fungera bra är att du får tillräckligt med sömn. Inne i hjärnan sitter hippocampus och hit kommer all information som du får under en dag. Under natten när du sover förs all denna information, det du har lärt dig, till hjärnbarken för långtidslagring. Hjärnan bearbetar informationen och tar bort onödiga delar kring det du har lärt dig under dagen. Därför är sömnen mycket viktig för oss. När vi sover fortsätter hjärnan sitt arbete. Att sitta uppe och plugga en hel natt är alltså inte bra. Lika viktigt är det att kunna slappna av och kunna ta det lugnt. Kan du inte slappna av, så behöver du träna på det, annars riskerar du att höja sin stressnivå och kopplingarna i hjärnan bryts ned. Ju fler kopplingar du har ju mer alert och snabb kommer din hjärna att bli.

Att bara ta emot information, räcker inte för att ett lärande ska ske. All information som du får måste gås igenom och tolkas och mönster måste upptäckas, alltså se helheten och upptäcka sammanhang. Förståelse för att se mönster är avgörande för inlärning. När du förstår något och kan tillämpa kunskapen på nya problem, då har lärande skett. Kunskapen blir effektiv och givande och du kan använda det du har lärt dig på nya områden.