Du är aktiv när du sover! Sömnen är avgörande för att hjärnan ska kunna återhämta sig, bearbeta intryck och lösa problem. Dessutom sker en effektiv och nödvändig avfallshantering.
Din hjärna behöver vila. Allt ifrån några minuters rast efter en tids arbete eller en hel natts sömn. Under vilan återhämtar sig hjärnan, den bearbetar intryck, löser problem och nervcellerna får ett tillfälle att reparera sig själva. Sömnen spelar också en viktig roll vid inlärning. Utan vila och sömn får du en mycket stressad hjärna.
Du behöver mellan sex och nio timmars sömn beroende på hur effektiv din sömn är. Då vilar frontalloben medan hjärnan rensas på slaggprodukter och gifter. Det är en effektiv städning som påminner om att trycka på toalettens spolknapp. Vill du ha en giftfri hjärna – sov!
Sömnen är inte ett helt passivt tillstånd. När du drömmer, skapas nya kopplingar. I hjärnan är det framförallt hippocampus, amygdala och assocoationskortex som är aktiverade. Frontalloben som är viktiga för planering, omdöme med mera är inte aktiva under sömnen. Alltså är din ”smartaste hjärna” inte aktiv under sömnen.
Sömnen är uppdelad i så kallade sömncykler på mellan en och två timmar. Det är insomningsstadiet, stabil sömn, djupsömn och REM-sömn. REM står för rapid eye movement, snabba ögonrörelser. Varför behöver du olika typer av sömn? Sömnens olika faser har olika funktioner. De två viktigaste är REM-sömn och djupsömn.
Under REM-sömnen minskar frisläppandet av vissa signalämnen i hjärnan, såsom serotonin och dopamin. Då får mottagarmolekylerna en chans att vila. På så vis kan molekylerna återfå sin känslighet för dessa signaler. Alltså är REM-sömnen oerhört viktig för hur du känner dig, hur du mår och hur du lär dig.
Djupsömnen bygger starka kopplingar. En av sömnens huvudfunktioner är att underlätta skapandet av nya kopplingar mellan nervceller i hjärnan. På så vis skapas nya minnesstrukturer. Ny forskning tyder på att även djupsömnen är förknippad med befästandet av ditt minne. Men här gäller det främst så kallat deklarativt minne, som gör att du kan berätta när en specifik händelse skedde eller komma på något ord. Under djupsömnen sorteras alla dagens upplevelser in i rätt hjärnfack så att vi dagen därpå kan återkalla dem som minnen.
För lite sömn stänger av våra exekutiva funktioner. Logiskt tänkande och problemlösning blir alltså omöjligt. Har du sovit dåligt en natt? Meditation och powernap är två sätt att komma ikapp. Det går att kompensera för en tillfällig dålig nattsömn, men inte under en längre tid. Då behöver man söka hjälp.
När ljusets frekvens sänks (tänk solnedgång) förändras vår hjärnaktivitet och halten av trötthetshormonet melantonin ökar. Aktivitetsnivån sjunker och processen saktar in, vi gör oss redo för att vila och efter två timmar kommer tröttheten. Den tiden krävs för att hjärnan ska få så mycket melantonin att den somnar. Melantoninbildningen störs av det blåa ljuset i skärmar från tv, dator och mobiltelefon. Ju närmare du har skärmen desto svårare för ögat att sortera bort det. Så lägg bort skärmarna två timmar innan du vill somna.
Doft är ett annat sömnknep. Totalt har du ca 350 olika doftreceptorer, som känner av doftämnen när du andas. Via luktnerven transporteras doftsignalen till olika delar i hjärnan: känslornas centrum (amygdala) och där du lagrar nya minnen (hippocampus). Doften kan sedan framkalla en känsla eller ett minne hos dig, eller lagra ett nytt minne. Vill du skapa rutiner kring insomning? Se då till att göra lavendel till en del av förberedandet av sömnen.