Förmågan att ta hand om känslor

Förmågan att ta hand om känslor varierar. Somliga är mycket bra på det – och även på att förstå och ta hänsyn till andras känslor. Andra ”tänker bara på sig själva”. Detta brukar kallas för att ha en mogen respektive omogen känslomäs­sig personlighet.

Öka din medvetenhet kring känslor

Det går att träna förmågan att ta hand om känslor som uppstår. Vi får ökad kunskap om känslor genom våra föräldrars fostran och livets erfarenheter. Vi knyter olika grader av lust (kul!) och olust (trist!) till upplevelser. Hur gör du när du blir glad, rädd eller arg? Har du lärt dig att hantera någon känsla? Hjärnan bearbetar känslor och rationellt tän­kande lite olika. Vår reptilhjärna vill agera direkt på känslor, medan pannloben, som står för det logiska tänkandet, vill tänka ut ett lämpligt sätt att agera på. En ökad medvetenhet om våra känslor, hur vi agerar och hanterar dem ger oss viktig kunskap.

Känslomässig mognad

Hjärnans känslomässiga förmåga och pannloben är fullt utvecklad i 25-30 års åldern. Men under hela livet får du mer och mer kunskap om dina och andras känslor och det blir lättare att förstå och tolka omgivningen, och dig själv. Allt eftersom vi blir äldre ökar förmågan att kontrollera våra känslor. Med en känslomässig mognad lär vi oss att hantera våra impulser, där vi kan kontrollera våra käns­lor bättre. Denna känslomässiga mognad är beroende dels av individens medfödda förmåga och förutsättningar, dels av miljön hen växer upp i. Här spelar bland annat skolan en viktig roll. Det är viktigt att förstå att personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), såsom exempelvis ADHD, ADD eller autism, kan ha svårt att hantera sina känslor och impulser. Läs mer om detta i nästa fördjupningstext Känslor och NPF.

”Vi kan inte börja slåss eller skrika bara för att vi blir arga eller inte får som vi vill.”

Ibland behöver vi lägga band på känslorna

I livet uppstår ibland situationer där vi behöver kontrollera våra känslor. Att bli glad eller upprymd uppfattas som positiva känslor, men när det gäller ilska och aggressiva känslor kan vi behöva tänka till. Vi kan inte börja slåss eller skrika bara för att vi blir arga eller inte får som vi vill. Skulle vi alltid ge utlopp för sådant beteende skulle det vara svårt att behålla vänner eller klara av skola och jobb. Dock är det helt naturligt att bli arg ibland och att inte alltid kunna kontrollera det en känner. Vi är inte mer än människor.

Att tänka till innan du agerar är något du lär dig genom livet

Om vi utsätts för något som gör oss arga kan vi blir okontrollerat aggressiva, vilja fly eller bli totalt handlingsförlamade. Men vi kan lära oss att lägga band på oss själva och anpassa vårt beteende. Det gäller att låta pannloben, som står för det logiska tänkandet, få besluta om hur du ska agera. Om du blir arg kanske din första instinkt är att skrika eller slåss, men om du pausar några sekunder, tar några djupa andetag och tänker till kan du hämma den första reaktionen. Självklart har du rätt att bli arg och upprörd, men slåss får en aldrig göra och att skrika brukar sällan bli bra. Hämning av impulser är en grundläggande för­måga för mänskligt beteende.

Vi lär av varandra

Förmågan att själv kontrollera sina impulser och känslor utvecklas när vi är små i samspel med föräldrar och andra viktiga vuxna. Om denna förmåga inte tränas av föräldrar och skola kan barnet inte utvecklas emotionellt på ett opti­malt sätt. Detta kan leda till att våra okontrollerade impulser får styra helt fritt. En person som helt ohämmat låter sina impulser ta över upplevs ha en emotionell omogenhet. Detta kan vara svårt att få bukt med senare i livet, så det gäller att öva på att tänka först och agera sen.

Glöm inte att känslor är bra och du har rätt att uttrycka dem! Men ibland kan vi behöva tänka till. Att öva på att prata om sina känslor är en bra början.

Källa:
Konsten att kontrollera känslor | Special Nest

Text av:
Ulrika Ahlquist, Hjärnberikad
Linda Bellvik, Hjärnberikad
Alexandra Björnsson, rehabiliteringsspecialist och barnens försäkringsexpert, Trygg-Hansa
Terese Isaksson, folkhälsovetare och projektledare, Trygg-Hansa

 

Tillbaka till uppdragen