Känslor och NPF

Känslor kan vara svårt

Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), såsom exempelvis ADHD, ADD eller autism, kan medföra att det är svårt att kontrollera sina känslor. Det kan t.ex. vara extra svårt för en ungdom med NPF att känna igen känslor, sätta ord på dem och förstå vad det är hen känner. Att uttrycka frustration kring en svår situation kan ibland bli kaosartat och kan många gånger tolkas av omgivningen som ”trots”, ett ilskeutbrott eller en känslostorm. Här är det viktigt att föräldrar och andra vuxna finns som stöd och hjälper ungdomen att reglera känslorna och förhålla sig till känslan och dess intensitet.

En ska alltid vara medveten om att ett stort ansvar ligger på de vuxna och de som vill hjälpa en ungdom med NPF kan börja med att bekräfta att de hört och förstår ungdomens känslor. Dessutom kan de hjälpa till att sätta ord på känslorna. Kom ihåg att en ungdom med NPF ofta gör så gott de kan när det gäller att uttrycka känslor, men om ungdomen skadar sig själv eller sin omgivning under en känslostorm måste de vuxna ingripa och avstyra.

Triggers kan förvärra

Många gånger kan en identifiera vissa triggers, dvs saker eller händelser, som förvärrar dessa känslostormar. T.ex. kan hunger, sömnbrist eller stillasittande göra negativa känslor starkare än vanligt. Om du har NPF och upplever att det är svårt att hantera känslor kan du försöka ge dig själv de bästa förutsättningarna för dina känslor genom att planera din dag och hitta strategier för att lugna dig. Det kan t.ex. vara distraktioner av olika slag, andningsövningar eller olika former av tröst såsom att krama en kudde. Tänk på att du har rätt få hjälp och du kan alltid prata med en vuxen på skolan, med din samtalskontakt eller din läkare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Kaos på morgonen?

Många ungdomar med NPF kan ha svårt att få morgnarna att fungera bra. Det kan bli kaos när en har sovit dåligt, inte hittar sina saker som måste med till skolan och det kan bli bråk med familjen. Kanske skippar en dessutom den viktiga frukosten och tappar massor av energi, trots att dagen knappt kommit igång. Här är Riksförbundet Attention:s tips från ungdomar som har NPF som kan göra starten på dagen lite lättare.

Tips för att få morgnarna att funka lite bättre:

  • Gör det så enkelt som möjligt för dig. Håll dig till det allra viktigaste som måste göras.
  • Packa skolväskan och lägg fram kläder på kvällen, så slipper du göra det på morgonen.
  • Skriv en att göra-lista för morgonen dagen innan. Du kan sätta upp den på dörren så att du inte missar den.
  • Många tar sin medicin på en gång när de vaknar. Om den ligger precis bredvid sängen så glömmer man inte bort den.

Ibland behöver en hitta ett sätt att över huvud taget komma upp ur sängen. Så här gör andra ungdomar med NPF:

  • Lägg väckarklockan en bit bort i rummet så att du måste gå upp för att stänga av den. Och ha flera larm på så du inte bara stänger av det.
  • ”Jag brukar lägga sakerna där de brukar vara så att de inte ligger huller om buller. Nycklar, mobil, kort.”
  • Be en kompis ringa och väcka. Gärna flera gånger!
  • Be föräldrarna hjälpa till så att du kommer iväg i tid.
  • ”Jag brukar alltid ha en klocka. Och så planerar jag alltid kvällen innan och kanske skriver en lapp: Imorgon bitti ska jag göra det här, och det får bara ta så här lång tid.”
  • ”Jag är ensam hemma på morgonen så jag måste ordna allting själv. Men med tiden har jag lärt mig. Det är bara det att man måste hitta någon slags egen metod för att vakna upp och sedan pusha sig själv att verkligen GÖRA det även om man hatar det. Så då kanske man kan förenkla det genom att hoppa över vissa saker och bara göra det som är allra viktigast. Så att man inte blir så trött.”
  • ”Om jag kommer upp och äter frukost är det lättare att komma iväg sedan. Annars rinner tiden bara iväg och jag glider bort i annat.”

Att röra på sig är rena rama medicinen

Att vi människor mår bra av att röra på oss och att idrott och motion kan hjälpa mot ångest, oro, sömnbesvär, nedstämdhet, depression och stress är det ingen som ifrågasätter i dag. Forskning visar att motion har en väldigt positiv effekt på människor och att det ibland fungerar som ren medicin. Att röra på sig regelbundet kan även leda till en ökad självkänsla, bättre självbild, ångestdämpande, minskad oro, bättre sömn och mindre nedstämdhet. Alla dessa områden är potentiella hälsovinster för barn, ungdomar och unga vuxna med någon form av funktionsnedsättning, som väldigt ofta har ett stort behov av att kanalisera sin frustration, ångest och oro på ett bra sätt.

Att försöka se till att motion och idrott är centralt i din vardag ger alltså många gånger en stor effekt på ditt mående. Maria Unenge Hallerbäck, överläkare, föreläser om just idrottens effekt på barn och ungdomar med NPF, och belyser många viktiga aspekter i sin forskning. Att som föräldrar, anhörig och även som barn och ungdom själv, tidigt i livet få möjlighet att erfara hur man kan använda motion för att själv styra sitt mående, är en väldigt viktig insikt.

Källor:

Konsten att kontrollera känslor | Special Nest

Upplever du kaosiga morgnar? – Riksförbundet Attention

UR Samtiden – Idrott och mångfald: Idrott och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar | UR Play Maria Unenge Hallerbäcks föreläsning om idrottens effekt på ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Text av:

Terese Isaksson, folkhälsovetare och projektledare Trygg-hansa

Tillbaka till uppdragen